20:57:42
Ledsen och besviken
Igår åkte jag och mami till Göteborg och sjukan. Tack mamma för att du kör runt på mig så mycket och ofta <3. Emil Predan var så snäll och följde med också. Målet med dagen för vår del var att försöka få en operation men vi åkte därifrån med endast 2 sprutor rikare i foten. Fick kortison insprutat och där lär det väl stanna, för ett tag.
Idag ringde Emil till försäkringsbolaget och det var visst där beslutet hade tagits angående operationen. Eftersom jag redan opererat foten och gjort diverse undersökningar så tycker de att jag redan förbrukat allt jag får förbruka. MEN jag har ju en ny skada?!? De vägrar därför ge mig operation, trots att jag fått en helt ny diagnos än förut. Vad mer ska man göra? Vi har ju röntgenplåtar på det men inte ens det gick igenom. Emil försökte övertyga via telefon men de hade visst bestämt sig för ett nej.
Så nu sitter jag här, med en skada som vi inte kan göra någonting åt. Har gråtit i flera timmar verkligen. Det känns som att jag haft lite för mycket motgångar nu. Börjar liksom bli lite less på det. Självklart vill jag ju kämpa för att komma tillbaka och allt sådant men om det inom några veckor visar sig att operation är den enda utvägen och jag ej kan få någon, kommer man ju se över saken. Kommer ju aldrig träna ihjäl mig och satsa när jag vet innerst inne att jag är skadad och att det kommer göra ont som fan när som. Har lidit tillräckligt.
Hahah förlåt för att jag skrev så mycket men behövde skriva av mig!!!! Egentligen vill jag slå huvudet i en vägg eller kasta sönder något men det är inte min grej. Skriva kändes bättre och man behöver ju faktiskt inte läsa allt om man inte vill. Kram på er.
